SJUNG OM STUDENTENS LYCKLIGA DAGAR
Vi fick våra studentmössor igår, det var då jag kände helt plötsligt att detta är på allvar, vi tar studenten om cirka 2 månader och jag vet inte ens om jag är förberedd för det. Träffade två av mina gamla lärare från grundskolan igår när jag väntade på bussen och då sa ena läraren till en annan som stod brevid "Malin var min elev för tre år sen" TRE ÅR SEN?! Kan det verkligen gått så fort? Jag minns hur jag var när jag gick på grundskolan, jag var rädd för att stå på egna ben, var livrädd för framtiden och framför allt gymnasiet. Nu när det snart är över så undrar jag varför jag var rädd, jag har fått fina vänner för livet och har gått en riktigt rolig utbildning. Jag är stolt över mig själv, jag vågar stå på mina egna ben och jag lägger tid på det jag tycker är kul. När vi springer ut den 11 juni så kommer jag inte enbart vara glad för att skolan är slut, jag kommer nog vara mer glad för den personen jag är idag.